Nästa exempel är recensionen av den brittiska filmen “Four Lions”. Som av någon anledning fått vänta på att bli bedömd till cirka ett halvår efter DVD’n kommit. Kanske är det för att recensenten behövde något präktigt att säga? Som recension är texten helt värdelös då den går igenom handlingen i filmen från A-Ö. Fast det som mest lämnar bitter eftersmak är nog ändå att skribenten väljer att hylla idioten i Stockholm. Genom att kalla honom för en “verklig självmordsbombare” istället för idiot. För det är svårt att kalla idioter för idioter av någon anledning. Min recension blir istället att filmen är delvis misslyckad på grund av att Chris Morris inte lyckas balansera mellan tragedi och komedi på ett bra sätt. Kopplingen till verkliga inkompetenta idioter kan man dock lämna utanför. Galghumor är dessutom ett sätt att hantera verkligheten och inte en sjukdom o du präktiga flicka…

Illdåden kväver skratten

Man kan säga lite mer om avsnittet som sådant (förutom att jag hoppas på en kvinnlig Doctor Who nästa gång). Överlag var det ett bra avsnitt som lever upp till den fina standard som serien har hållit sedan den började sändas igen 2005. Vackraste följeslagaren hittills men det är väl en fråga om tycke och smak. Som jag ovan konstaterade hade i.a.f. jag gärna sett ombytta roller för en gångs skull. Lite besvikelse känner jag också i och med att jag trodde att det skulle dra ut lite mer på tiden (handlingen i avsnittet). Fast å andra sidan är tiden ganska flexibel i en TARDIS.

För övrigt vill jag bara säga att Mads Eriksen har hoppat i galen tunna när han påstår att Doctor Who är en doktor som man bör undvika (för övrigt så är Doctor Who? frågan som är svaret på “I am the doctor!” och inte karaktären). Stjärnornas krig bör dock varje riktigt Science fiction älskare undvika. Rymdopera är inge bra. Hellre tomtar och troll i skogen än bland stjärnorna…

Nu är jag i och för sig inte den som är den. Jag kan tÃ¥la fantasier. Jag kan tÃ¥la orimliga historier. Om det finns en historia som hÃ¥ller i bakgrunden, vilket det tyvärr inte gör i 10 000 BC. Där finns bara ludd och teatralistiska berättarröster. Inga drömmar och bara dumheter. Som en betydligt sämre variant av Conan – Förgöraren.