Tider skola komma

I morgon, passande nog den 1:a april, sÃ¥ inleds en ny era i det svenska rättssystemet. För det är dÃ¥ den sÃ¥ kallade “IPRED-lagen” träder i kraft, och man börjar nedmonteringen av rättssystemet genom att tillämpa den juridiska princip som har sÃ¥ stor framgÃ¥ng i bland annat Kina, nämligen “skyldig tills motsatsen bevisats“. Att man är skyldig om man inte kan bevisa att det inte förehÃ¥ller sig sÃ¥. Tvärtemot vad som fÃ¥r sägas vara en av grundbultarna i en fungerande rättsstat.

Mycket luddig och lös bevisning (IP-nummer, skärmdumpar och liknande) kommer att betraktas som stark och tydlig erinran om skuld. För att vÃ¥ra politiker inbillar sig att ett IP-nummer är samma sak som ett personnummer, eller ens för den delen ett telefonnummer. NÃ¥got som inte alls är sant. En bättre beskrivning är väl snarare att likna det vid en personbils registreringsnummer. Ã… vid tillämpande av motsvarande lagstiftning vid ett sÃ¥dant fall skulle betyda att inte den som kör bilen, utan den som stÃ¥r som ägare av den är helt och hÃ¥llet ansvarig för den verksamhet som sker med bilen, även om den har blivit stulen eller används utan lov. Exempelvis dÃ¥ att en person stjäl din bil, kör ihjäl nÃ¥gon och sedan döms du för grovt vÃ¥llande till annas död och grov vÃ¥rdslöshet i trafik. Även den som stödjer dagens upphovsrättsliga lagstiftning borde faktiskt kunna inse det helt orimliga i denna “rättsskipning”.

VÃ¥r rättstat har vid tolvtiden inatt tagit ett stort kliv tillbaka, tillbaka till den tid dÃ¥ män dömdes till döden för tidelag och kvinnor till döden för häxeri, där bevisningen hade exakt samma substans som den IPFI, AntipiratbyrÃ¥n och Henrik Pontén framhärdar. Att straffet är annorlunda saknar betydelse eftersom man har ruckat pÃ¥ en ytterst viktig princip, i att rättstaten skall Ã¥tminstonde försöka skydda oskyldiga frÃ¥n att bli dömda pÃ¥ lösa grunder genom att tilllämpa principen “oskyldig tills motsatsen bevisats“.

Förresten sÃ¥ skulle jag ocksÃ¥ vilja leva pÃ¥ alla de pengar som mina föräldrar betalat in till olika a-kassor genom Ã¥ren utan att fÃ¥ nÃ¥gonting tillbaka. Ã… det ocksÃ¥ i minst 80 Ã¥r av mitt liv. För det är vad dagens upphovsrättslagstiftning innebär för barn och barnbarn till människor som en gÃ¥ng har skrivit ett musikstycke, gjort en film eller skrivit en bok. SÃ¥ det vore inte mer än rättvist. Skall de kunna leva pÃ¥ sina far- eller morföräldrars arbete under hela sitt liv sÃ¥ skall jag ocksÃ¥ erbjudas den möjlighet. För rätt skall vara rätt, inte orätt. Samtidigt som Robert Johnson och de fattiga delta-bluesmusikerna vrider sig i sina gravar (för att upphovsrätt bara är upphovsrätt om man har rätt advokater pÃ¥ sin sida)…

Slutligen, för att anknyta till en känd romares ord, så anser jag att Henrik Pontén hör hemma i cell i Haag. Då han likt Roland Friesler med de metoder som finns tillgängliga åberopar godtycklig rättvisa. Något som i slutändan innebär att han, och hans kumpaner satt spaden i jorden för att gräva rättvisans grav.