Ich bin der terrorist
Tuesday 20 May 2008 by ruthger
Även om ovan skrivna fras (tagen frÃ¥n en sÃ¥ng med ett tyskt punkband) inte stämmer i mina ögon sÃ¥ kan den snart stämma i det klimat av godtycklig rättvisa som nu gÃ¥r mot i skenande fart. Ett samhälle som jämställer ip-adresser med personnummer (trots att det faktiskt inte finns lika mÃ¥nga ip-adresser som människor). Ett samhälle som pÃ¥ slumpvist utvalda personer tillämpar principen “skyldig till motsatsen bevisats”, istället för det normala i en rättsstat (oskyldig till skuld har bevisats). Ett samhälle där upphovsrättsinnehavare är samma sak som den som köpt rättigheterna till din musik (sug pÃ¥ följande fras: “The Pirate Bay stäms av de som innehar upphovsrätten till Bob Marleys musik” och kom ihÃ¥g att frasen ej lyder “The Pirate Bay stäms av Bob Marleys efterlevande”). Folkpartister som ropar efter en mer repressiv polisstat (samma parti som för tio Ã¥r sedan hade nämndemän som ej ville döma pedofiler för brott med hänvisning till tryckfrihetsförordningen)…
Har jag blivit knäpp, eller gick världen under vid millennieskiftet? Världens människor fann efter att ha blivit berövade tidningsmediet som kritisk granskare av maktmännen ett internet som kunde fylla denna funktion. Nu har maktmännen av rädsla för kritik börjat sätta Ã¥t internet som uttrycksmedium ocksÃ¥. I hopp om att de skall kontrollera alla tankar och idéer. I hopp om att uppnÃ¥ den ultimata kontrollapparaten för Ã¥sikter. Folk som skrattar Ã¥t Piratpartiet när dessa talar om ändamÃ¥lsglidning bör verkligen ta sig en funderare. De som fortfarande efter över 4 000 Ã¥r av misslyckade försök tror pÃ¥ imperiebyggandet som främsta uttryck för människan bör ocksÃ¥ ta sig en allvarlig funderare. Eller för att citera Albert Einstein, “Ingen vet idag med vilka vapen som det tredje världskriget kommer att utkämpas, men vi vet att det fjärde världskriget kommer att utkämpas med stenar och pinnar“. Hur skall det hela egentligen gÃ¥ när man introducerar datorer som opereras in i människorna (förekommer sedan länge i mÃ¥nga former av Science Fiction) och makthavarna faktiskt kan läsa ens tankar? Hur kommer sig att alla konceptuella framsteg blir snedsteg eftersom de som redan har makt tvunget mÃ¥ste ha mer? Hur kommer det sig att dystopier gÃ¥r att förverkliga men inte utopier?
När världen alltmer blir kafkaesk mardröm som heter duga undrar jag varför vi förkastar allting som vi hÃ¥ller heligt i jakten pÃ¥ imaginära fiender. Eller för att citera Benjamin Franklin, “Den som är beredd att offra sin frihet för lite temporär säkerhet, kommer varken att förtjäna eller fÃ¥ nÃ¥gotdera“. När man blir en terrorist i jakten pÃ¥ terroristerna sÃ¥ har man misslyckats. När man offrar de värderingar som vÃ¥rat samhälle bygger pÃ¥ för sagda kamp att har misslyckats. När man tror att vi behöver massiv granskning av allt som sägs och skrivs pÃ¥ internet för att försvara sig mot terrorism i ett land där dylika handlingar förekommit väldigt sporadiskt under det gÃ¥ngna seklet (pÃ¥ rak arm kommer jag bara pÃ¥ AmaltheadÃ¥det, tÃ¥grÃ¥net i Malmö 1909, Sabbatsabbotören, branden pÃ¥ Norrskensflammans redaktion och ockupationen av den Västtyska ambassaden som exempel). Vem vill egentligen gÃ¥ runt hela sitt liv och vara rädd för att göra fel? Vem vill egentligen göra jantelagen till en definitiv verklighet och inte bara en insinuation? Inte jag, men tyvärr sÃ¥ struntar maktmännen i vad jag tycker tills de som tycker som jag nÃ¥r en kritisk massa som inte gÃ¥r att kontrollera. Eller som det malmöitiska reggaebandet Helt Off! uttrycker det i sÃ¥ngen “Det brinner i Paris”, “Alla har upplopp i sig om man pressar dem“.
Livet kunde vara underbart, men istället skall vi tillbringa det i jakt på mera makt å åter mera makt. Den som har flest grejer med sig när man dör vinner. Precis som de kommer att finnas på andra sidan Styx när vi har simmat över. Det som en gång var en drivkraft för positiv utveckling har blivit ett bromskloss för samma och representerar ett mönster som måste brytas. Å som en annan Hegel-lärjunge slavar man vidare i det eviga ekorrhjulet av revolution och kontra-dito, när poängen borde vara bryta denna onda cirkel. Som en annan tragisk såpopera utan början och utan slut.
Bra skrivet! Jag är också väldigt tveksam till det samhälle vi nu lever i, nyfacismens och de fyra ryttarnas värld. Där människan är en maskin som bara skall lyda order från de som står över honom i pyramiden. Dags för en liten revolution månde?